Erkännanden

Jag tänkte att jag skulle erkänna några, absolut inte stora eller allvarliga, saker i kväll. 
 
1. Jag erkänner att jag inte åt fisk ikväll. Det blev en portion mer än jag räknat med när jag gjorde nudelwoken i veckan och det kändes så onödigt att laga fisk då. Dessutom fick en kväll när jag inte behövde laga mat. Så skönt! 
 
2. Jag hade tänkt att träna utomhus idag men när det regnade åkte jag till gymmet istället. Jag kände att jag behövde köra en hel del foamroller mm och det blir så blött att sitta ner när det regnar. Passet blev verkligen bara foamroller och boll men det kändes bra att jobba igenom lite muskler. Hur mycket det gör rent fysiskt och hur mycket mentalt ett sånt där pass är vet jag inte men just nu räcker det om det hjälper mig mentalt. I alla fall, tränade inomhus idag, det erkänner jag! 
 
3. Jag har gått 10 000 steg idag. Jag tvingade mig ut på en promenad på en halvtimma nu på kvällen bara för att komma upp idet. Jag erkänner att jag hellre hade suttit kvar i soffan men känner mig nöjd nu med att ha kommit upp i 10 000 steg. Mer rörelse åt den här kroppen! 
 
4. Jag erkänner att det skall bli väääldigt skönt med fredag och sedan helg. Dels för att jag känner att jag behöver sova ut men också för att jag har en massa saker jag måste fixa och planera och så behöver jag städa. Jag har verkligen struntat i allt vad ordning och reda är under denna vecka. 
 
5. Jag har sprungit 4 gånger i sommar, detta innebär att jag har 6 tillfällen kvar. Jag erkänner att det inte alls känns roligt. 6 gånger tänker ni kanske inte är så mycket, det är 6 gånger för mycket om ni frågar mig och ja, jag vet att det är jag själv som har kommit på utmaningen men jag tror den är nyttig för mig och jag känner mig så nöjd efteråt. Jag kommer ju behöva skriva mer om det här, det känner jag det! Så var beredda på inlägg om detta. 
 
Så, det var dagens erkännande. Det känns bra att ni vet jag tränade inne, att jag berättade att jag inte åt fisk så att ni inte går runt med fel information om fiskätandet ;) 

Ett sista erkännande... Jag vet egentligen om jag är så nöjd med den här bilden, det skall jag erkänna... men jag kände "äh! Skitsamma, varför oroa mig för det? Det finns andra saker i livet. Typ. Och så orkade jag inte försöka ta någon bättre och en bild på en stig kändes så tråkig (den var inte ens fin) så det fick bli denna. Bra för mig att vänja mig vid att tycka om mig själv på bild... 

Kommentera här: