Mellan september och oktober

Det finns stunder då gränsen mellan söndag och måndag och den sista och första dagen i månaden känns extra tydligt. Som nu när i morgon både är en ny vecka och en ny månad. Som om det ger dubbla möjligheter att börja om, vända blad, komma igen. 

Fast skall man vara realistisk så är det lika många timmars sömn mellan i kväll och i morgon bitti som det var mellan torsdagen och fredagen den här veckan. Det är inget speciellt som kommer hända i natt, jag kommer inte genomgå någon förändring och vakna upp som en annan människa i morgon men trots det kan jag ändå inte låta bli att hoppas att i morgon, då kan jag börja om. 

För om jag skall vara ärlig så har september och jag... liksom inte riktigt kommit överens. Septemberlivet har kanske inte direkt varit det charmigaste jag varit med om. Jag har varit totalt slut, vissa dagar funderat på hur mycket jag orkar. Jag har känt mig nere och varit irriterad. Helt enkelt alla ingredienser i den kända men inte alls omtyckta soppan: Stress. 

Det är svårt när man inte kan förklara hur man mår, för att man själv helt enkelt inte vet det. Detta är något jag egentligen inte är van vid, jag brukar ha stenkoll på mina känslor, veta var jag har mina gränser och veta att jag reagerar och känner så på grund av det här. Men nu står jag mitt i soppan och undrar vem som egentligen är kocken och vem som väljer de där ingredienserna och på något sätt försöker jag reda ut det hela, lägga till lite mer kryddor där, lite andra kryddor där för att soppan i alla fall skall vara någorlunda ätdulig.

Det här med känslor alltså, alla typer av dem. Ibland önskar jag att jag inte hade dem. Nu menar jag så klart inte det jag precis skrev men ibland, särskilt de här senaste månaderna, har de tagit över mig. Dessutom; känslor och trötthet är den sämsta av kombinationer. Det är lite som att äta soppan med potatismos (?) (Ja... för det kan väl aldrig bli bra?) (Eller?).

Vad jag försöker säga...? Ja, jag vet inte riktigt. Kanske bara som det är. September har inte varit jättekul, jag är rätt slut men kan ändå känna en gnutta energi nu och har lust att i alla fall försöka vara lite rolig/sarkastisk och överdriva så där som jag brukar gilla att göra. Och att jag hoppas på att oktober blir lite lättare. 

Så hej då september, jag kommer inte sakna dig. 


Lördagshälsning

Denna lördag kommer lördagshälsningen från soffan där jag landade när jag kom hem från gymmet för en liten stund sedan. 

Jag vaknade tidigt idag, vid halvsju. Jag som hade sett fram emot sovmorgon hela veckan men jag kände pigg, alltså inte oroligt pigg utan faktiskt utvilad så när jag inte lyckats somna om efter en trekvart gick jag upp, fixade gröt som jag sedan åt och sedan stack jag till gymmet. Och vilken skön morgon! Solen sken, det var frisk och hög luft och alldeles lugnt, perfekt att cykla fram och tillbaka till gymmet då! 

Det är så skönt att vara på gymmet när det är lite folk! Jag kunde köra mina övningar i önskad ordning utan att behöva vänta eller anpassa. Dessutom kändes det roligt att träna idag, la till och med till några extraövningar för jag kände att jag hade kraft och energi över. Men nu är jag riktigt trött i benen så det skall bli skönt med vila i morgon. 4 pass den här första veckan efter mitt uppehåll känns ändå bra, dessutom känns det roligt och jag har kunnat köra 2 friidrottspass utan att ha extremt ont efteråt! Det glädjer mig! 

Nu skall jag äta min andra frukost! 
Trevlig lördag! 




Häckträning

Jag glömmer av det varje gång och därför blir jag också lika överraskad varje gång men häckträning är ju så roligt!! 

Jag älskar häckrörlighet, även om vissa moment är väldigt krångliga om man är stel som jag. Och jag gillar att springa över häckar även om jag ännu inte kan springa över höga häckar eller lyckas få in tre steg emellan. Men framförallt är det nog följande som gör träningarna så roliga: Jag har lagt undan alla höga krav och accepterat att jag kommer få köra på de lägsta, knappt höga häckarna. När jag väl accepterat det så kan jag i stället bara njuta. 

Idag lyckades jag exempelvis med att få flera bra tajmade lopp med fem steg mellan häckarna där det flöt på nästan hela vägen och tekniken var ändå ganska bra. Det är en sån härlig känsla när det tajmar. Och vem vet, om ett tag kansle jag känner samma tajming och lite mer power på de högre häckarna.

Så dagens träning var riktigt rolig! Kände mig så nöjd efter passet! Kanske, eventuellt, möjligtvis körde jag 2-3 lopp för mycket så jag lär ha ont i ryggen och vara trött i benen i morgon men vad gör det när jag har fått träna rolig träning? 

Jag trodde jag skulle vara mer speedad nu efter passet än vad jag är nu så det kommer kanske bli jättebra med en dusch nu och sedan sova relativt tidigt. Men skulle jag inte somna tidigt så var det som sagt helt klart värt det! Älska höcklöpning!