Trött kropp

Kvällens känsla beskrivs ganska bra på bilden nedan. Så galet trött. I kroppen. 

Om måndagens träning var fantastisk så var dagens pass bara slitsamt. Kroppen var så trött och jobbade inte alls med mig, till och med ett lätt stegringslopp kändes tungt. Jag har haft jobbigare träning för pulsen och jag har tränat tyngre pass men det var många år sedan som jag kände så kraftigt att kroppen verkligen inte var med på noterna.  

I början kändes det mest komiskt att jag var så sjukt trött och fick kämpa så mycket men sedan blev det bara pinsamt. Att träna för någon annan och visa sig så svag som jag gjorde idag är inte roligt, stundvis ville jag bara gå där ifrån men jag gjorde inte det. Jag svalde, bet ihop och peppade mig själv att fortsätta och göra mitt bästa. 

Jag vet att jag gjorde allt jag kunde idag. Hjärnan var bra men kroppen ur form. Jag hade inte kunnat göra annorlunda.

Det blev, återigen, så tydligen vilken dålig form jag är i och jag gick från träningen trött men med en ganska stor känsla att jag bara vill börja om med träningen igen men jag vet inte hur och  jag vet inte riktigt vart jag vill med min träning men jag vet att jag inte vill känna så här, frågan är bara hur jag tar mig vidare. 

Men det är ett beslut som jag får ta en annan dag, man fattar inte bra beslut när man är trött så nu skall jag sova och i morgon skall den här kroppen få vila. Sedan tar vi en träningsdag i taget. 

Slut på något känsloladdat träningsinlägg.


Mål hösten 2016

Den här hösten har jag satt upp 4 lite större mål. Dessa 4 mål har delmål varje månad fram till och med december. Det känns lite spännande men också lite nervöst som alltid när jag sätter upp förväntningar på mig själv. För att minska risken att överanalysera har jag valt att bara dela 2 av dessa 4 mål med er. Tråkigt kommer nog en del tycka, har man sagt A får man säga B kan en annan tycka, klokt tycker jag som känner mig själv någorlunda väl. 
 
Mina fyra mål har fått varsin bokstav A-D och sedan har jag även öppnat upp för möjligheten med några småmål varje månad, sådana mål som bara är en månad och dessa får namn som x1/x2/x3 osv... Det kan tex vara skriva träningsdagbok, fokusera på mat eller annat. 
 
Jag kommer dela med mig av mål B och C.
 
Mål B
Period: 160901-161231
Mål: Promenera 160 km 
Anledning: Jag behöver frisk luft, gärna på morgonen så att huvudet är lite piggare och gladare under dagen. Rörelse i allmänthet är bra saker. 
Det här krävs: Ca 1,3km per dag. 
Kommentar:  Kanske inte det roligare målet men behövligt. Dels om man ser till livskvalité men det kanske också hjälpa mig att inte vara lika stel inför träning och kan nog också hjälpa mig att vara lite piggare så jag orkar träningen och tex jobbet. 
 
Mål C
Period: 160801-161231
Mål: Träna 100 pass
Anledning: Jag vill testa på att sätta lite press på mig själv. Ser hur jag den här hösten kommer reagera på att behöva träna en hel del. 
Det här krävs: 4,5 pass per vecka
Kommentar: Först tänkte jag ta från och med 1 september men sedan insåg jag att jag då inte fick bli sjuk överhuvudtaget, att JHH inte skulle bli sjuk under hösten... det skall mycket till! Så jag fegade ur och la på en månad. Det gör målet relativt mycket enklare men ändå spännande att se hur jag pallar den pressen. Som träningspass kommer jag räkna ett pass där jag är ombytt och kör minst 20 minuter, tex foamroller kommer räknas eftersom jag behöver fokusera på detta. Kan hända, om kroppen och psyket känns bra, att jag testar på 100 pass från september och framåt men det är i så fall bara en bonus. 
 
Så här ser mallen ut för höstens mål
 

Det är nu jag skulle ha varit i mål

I dag är det 31 augusti och man kan nog i stora drag säga att sommaren (snart) är över. Sommaren 2016 är (snart) över, sommaren då jag skulle ha nått mitt mål.

Det har jag sannerligen inte gjort.

Jag vill vara ärlig och säga det. Jag lyckades inte ta mig hela vägen och ärligt talat lyckades jag inte ens ta mig halvvägs.

Ni har följt mig, ni vet att jag har kämpat. Ni vet att jag gett upp och börjat om. Kämpat på nytt. Jag såg det som ett misslyckande först, att jag inte lyckats nå mitt mål och att jag gav upp och på sätt och vis gör jag fortfarande det men jag väljer att fokusera framåt i stället och ta med mig kunskapen från dessa 2 år.

För jag har lärt mig mycket under dessa 2 år. Mycket om mig själv, om hur jag fungerar. I början imponerade jag på mig själv, det gör jag stundvis fortfarande men det är mer vardag nu. Jag har lärt mig att hantera mina tankar bättre, jag har lärt mig att det inte är antingen svart eller vitt, jag har lärt mig att i alla fall försöka att inte överanalysera. Jag har lärt mig att försöka vara tålmodig. Jag har lärt mig att ha riktigt roligt när jag tränar. Henke ger mig ständig ny kunskap och han har även lärt mig att inget är omöjligt, det kan bara ta ganska så lång tid för att lösa saker. Jag har lärt mig en hel del inom friidrotten och förstått hur krävande det kommer vara för mig att nå dit jag vill (vilket i i någons ögon, som tränat mycket friidrott inte är långt alls). Jag har börjat lära mig att hantera stress och att hantera mig själv.

Och framförallt; jag har lärt mig att detta inte är hela livet. Det betyder inte att det inte är viktigt eller att jag inte bryr mig eller inte vill fortsätta. Jag bara vet att livet fortsätter ändå, utan friidrott, visserligen lite tråkigare men det fortsätter. Det har blivit viktigt för mig. Livet kommer inte falla ihop om det här inte fungerar.

Jag har inte lärt mig att hoppa så bra längdhopp som jag drömde om för 2 år sedan och jag är inte starkare fysiskt eller mer vältränad nu än när jag började MEN jag är starkare mentalt nu än när jag började och det känns oerhört viktigt just nu.

Så nu avslutar jag kapitel 1, vänder blad och gör mig redo att påbörja kapitel 2. Hur många kapitel det kommer bli, det har jag ingen aning om.

Bilden som varit med sedan början