En krock mellan sommar och höst

I kväll är jag i stugan. 

Här är torkan mycket mer påtaglig än hemma i Kungälv. Buskar och träd är ledsna, det är bara några få plättar på gräsmattan som är grön och på marken är det på vissa ställen täckt med löv. Det var en sån konstig känsla, att gå runt i shorts och linne, barfota i löv. Det doftade dessutom precis som på hösten. En krock mellan sommar och höst. 

Det slog mig när jag runt i trädgården, sparkandes på några löv, att bakom det perfekta finns det ofta en annan sida, en sida vi inte alltid ser. Vi längtar ofta efter en varm sommar med sol och bad och har fått det i år men också en extrem torka. Vår natur är inte lämpad för denna långvariga värme. Vi kan längta efter andra saker, tänka att "når jag bara dit blir det bra" men vi ser inte alltid förbi det, vi ser inte torkan som döljer sig bakom drömmen. 

För den som längtar efter det perfekta men känner att de aldrig kommer komma dit kan det kanske bringa lite hopp. Att det som verkar vara det perfekta men omöjliga att nå inte är målet och att man ges möjligheten att lägga undan kämpandet att försöka nå det onåbara, slippa det dåliga samvetet att aldrig komma dit

Jag blev nog kanske lite djup nu och även lite drastisk och vet inte riktigt hur jag skall avsluta detta men för mig blev det så konkret. För andra är det mest bara löv som ligger på marken. 

Kommentera här: