JHH

En utav de sakerna som har varit mitt största "problem" de senaste månaderna har varit att överhuvudtaget komma iväg till träningen. Det kan man säga mycket om men det väljer att jag skjuta upp till en annan dag. Det jag mer vill konstatera att idag var en sådan där dag då det kändes lite motigt. Redan igår kände jag mig lite konstig i kroppen och större delen idag har jag vilat men ändå är jag liksom inte sjuk. Och för ryggens och rutinens skull åkte jag på träningen. 

 

Väl på plats insåg jag att mina något (väldigt) sura baksida lår inte alls uppskattade löpning eller egentligen något överhuvudtaget och eftersom jag för ett par år sedan kämpade men mycket tjuriga baksidor så kände jag att  jag helt enkelt fick avstå sådant som kändes jobbigt för baksidorna. Därför blev det väldigt, väldigt lugn träning i dag.

 

Jag vågar inte riskera att göra något dumt utan nu när glöden och motivationen finns där så är det bättre att hålla tillbaka lite och behålla den känslan i stället för att göra något dumt som kan riskera att tappa det.

 

Jag känner mig lite mjukare i baksidalår efter mina små övningar och är ändå nöjd att jag kom iväg till träningen. Det är det nuvarande målet: Att träna. Sedan om det blir pyttelite träning eller mycket träning. Målet är att komma iväg till träningen.

 

Och då kanske någon tänker: är det verkligen så smart då? Att bara träna för träningens skull? Mjo. Kanske. Men jag har testat att minska träningen till 1, 2 eller 3 gånger per vecka för att just få innehåll i träningen och det fungerade inte. Nu testar jag det här i stället, komma iväg och ha väldigt låga krav. Och fungerar inte det, ja då får jag hitta på något annat. 

 

Oavsett så känner jag mig inte depp på grund av detta. Neh, det är lugnt.  Nu skall jag sova för i morgonbitti är det PT-träning igen så det är bara att fokusera om.