När det är som det är

Okej. 
Jag har försökt att skriva någon form av vettigt inlägg varje dag det senaste men jag kan inte riktigt formulera mig. Så jag insåg att det är lika bra att vara ärlig.
 
Okej, så låt oss vara ärlig (eller ja, låt mig vara ärlig):
◇ Det är inte helt bra just nu. Stundtals är det ganska motigt till och med.
◇ Men det är absolut inget allvarligt. Inget att oroa sig för.
◇ Jag är väldigt, väldigt väldigt trött. 
◇ Vissa dagar orkar jag mer, andra dagar nästan ingenting. Vissa dagar känner jag en liten glädjevåg dra igenom kroppen och andra dagar är klumpen i magen och trycket för bröstet tillbaka.
◇ Vissa dagar vill jag prata med folk, andra dagar bara titta ner i backen, undvika blickar eller bara vara hemma utan att prata med någon. 
◇ Jag saknar att skriva och kommunicera här på bloggen. 
 
Det har känns så konstigt att inte lämna hela bilden, få det att låta som det är som vanligt fast det faktiskt inte riktigt är det just nu. Jag vet att man inte skall häva ur sig hela sitt liv fritt för allmän granskning på sociala medier men samtidigt har jag alltid varit personlig. Jag är alltid noggran att känna efter vad jag vill skriva och lämna ut men tycker också det är viktigt att det får synas när livet inte är perfekt.
 
Jag känner att jag till viss del lämnar ut mig men inte mer än att den privata Johanna får vara i fred och den personliga JHH får vara i bloggen. Därför känns det nu så konstigt när jag inte vet hur jag skall prata om det här. Hur skall jag vara ärlig samtidigt som jag kanske inte vill prata om allt samtidigt som jag också VILL skriva. 
 
Så jag har bestämt för att säga som det är utan att säga som det är för att ni skall veta att det är som det är utan att veta vad det är som det är.
 
(Lyckas förstå den meningen ;) Ja, jag är sjukt nöjd )).
 
Så nu vet ni. Det är inte på topp men det är verkligen inget som ni behöver oroa er över! Det kommer kanske dyka upp helt vanliga inlägg eller något väldigt kort, något väldigt långt eller inget alls. En dag kommer jag kanske berätta mer eller så kommer jag fortsätta att lämna vissa saker utanför. Jag vill bara skriva och känna mig fri att låta vissa saker vara lite kryptiska. 
 
Åh, jag känner redan att det här var ett bra val. Bara att skriva det här har gjort det lite lättare och jag tror att jag kommer tycka det är roligt att skriva lite framöver. Att skriva är nog terapi för mig och att kommunicera med er tycker jag är väldigt roligt! 
 
 
 
1 Yasmine:

skriven

Vilken fyndig mening och hoppas att allt blir bättre snart! Stora kramar

Kommentera här: