Jag börjar komma tillbaka

För nästan 12 veckor sedan gick jag hem från jobbet och jag vet inte riktigt vad jag vill skriva om det men hur jag mådde då jämfört med nu är så stor skillnad. Idag jobbade jag, efter några veckors återhämtning, 100% för första gången sedan dess. 
 
I kväll är jag visserligen ganska trött men den här dagen har gått så mycket bättre än jag kunnat ana. Jag var ganska nervös igår över hur den här arbetsdagen skulle gå men det har gått väldigt bra. Jag har både jobbat, tränat, jag har haft bra ork hela dagen och hjärnan har hängt med mycket bättre än jag hoppats. Det känns fanstastiskt! Men det som känns allra bäst är att jag börja känna igen mig själv igen.
 
Jag upptäcker sidor hos mig själv som jag inte sett på mycket länge. Det är små egenskaper, tankesätt, beteende och annat som jag vet att jag haft innan men som jag tappat under de senaste månaderna. Småsaker som innan var en del av mig själv men som jag sedan tappat/försvunnit det senaste.
 
Ibland känner jag att jag inte borde tycka det är en sån stor deal att jobba 100% igen, jag menar det här har bara varit under 3 månader, det finns de som har mått dåligt i så mycket längre tid. Men samtidigt så känner jag att det tankesättet inte hjälper mig att må bättre och att förminska mina känslor och mitt mående är inte heller rätt. Den senaste tiden har varit ganska jobbig och jag har fått bearbeta många känslor, beteenden och tankar.
 
Just nu känner jag mig mest väldigt tacksam över att börja komma tillbaka. Jag är tacksam över att jag känner mig så mycket gladare. Och jag är tacksam att min, ibland ganska så charmiga, hjärna börjat återhämta sig. 
 
Och jag älskar att känna mig lugn och fri. 
 
Glad och flamsig JHH