Så nöjd med dagens träning

Startade denna fredag med träning med Henke. Och åååh vad nöjd jag kände mig efter passet. Passen med Henke brukar alltid kännas bra men idag kändes lite extra bra. Det känns så bra att någon som håller koll och jag slipper oroa mig för att det liksom blir fel, något jag kanske egentligen inte borde vara så orolig för jag har egentligen ganska så bra koll.Men att bara kunna fokusera helt och hållet på det man skall göra ger en helt annan känsla. 
 
Dagens höjdpunkt var helt klart att jag klarade 5x5 med armhävningarna. Kanske inte så märkvärdigt men jag tycker faktiskt helt ärligt (och ärlighet är ju uppenbarligen något jag är duktig på...typ senaste inlägget...) så tycker jag det är svårt både rent teknikmässigt och även styrkemässigt. Det är så mycket som skall klaffa för att det skall bli bra och flyta på. Jag får inte tappa tekniken för då går det inte. Men idag var det tydligen dags att testa det och ja, uppenbarligen så klarade jag det. Det känns grymt. 
 
Bjuder på en liten film (LÄNK) som jag la upp för över en månad sedan. Då kändes det som jag var påväg framåt. Kan alltså konstatera att jag kommit ännu längre på den vägen. Det känns skönt och klokt att ha en stark överkropp och  precis som starka (nåja snart i alla fall) ben. Och det känns också väldigt bra att kunna gå tillbaka och se filmer från tidigare och läsa mina tankar då (och se att utveckligen ju faktiskt går framåt). 
 
Utöver det blev det lite andra övningar och mycket prat.Det känns skönt att kunna bolla tankar och säga sådant som man tänker på angående träning och få höra synpunkter och åsikter. Jag börjar redan nu känna att träningsvärk i övre delen av ryggen efter pull downen börjar smyga sig på. Och jag misstänker också att baksida lår och ländrygg kommer göra sig påmind i morgon efter enbensmarklyften. 
 
Utöver träningen har det varit en skön dag. Jag har varit ledig. Har lagat mat. Varit ute en kort stund men hade inte ordentligt med kläder så det blev kallt. Så istället gick jag till biblioteket och satt där och läste och skrev lite. Uppskattar så det lugnet som finns på det här biblioteket och att komma hemifrån lite. Sedan har jag även pusslat och ja, bara tagit det lugnt. En skön och avkopplanda dag helt enkelt där jag laddad för morgondagen då det blir en heldag med utbildning. Skall bli galet roligt!
 
 

Ett ärligt inlägg

Det finns en sak som jag har känt ett tag och som jag nu känner att jag behöver skriva. Jag tror att många kan uppleva det som något överdrivet men det här har legat lite som en tyngd över mig. Och då är det lika bra att få det ur mig och sedan förhoppningsvis kunna släppa det och gå vidare. 
 
I början när jag började med min lilla fina utmaning fick jag väldigt många fina kommentarer och uppmuntrande ord, mycket mer än jag trott och jag får fortfarande väldigt många fina ord. Det är många som peppar och uppmuntrar mig även dagar då jag är lite längre ner på min peppskala. Jag blir glad och tacksam över alla fina och peppande kommentarer jag har får. Men...
 
...Det är inte det att jag inte tycker om det eller att folk säger fel saker. Nej, det är verkligen inte det. Utan grejen är den att jag känner mig så fejkad. Jag känner mig så fejk när jag får alla dessa väldigt fina kommentarer. För det känns som jag inte riktigt skall ha dem.
 
Kanske är det bara jag som förknippar det med att man måste prestera bra, dessa uppmuntrande ord som jag får och som jag innerst inne verkligen vill ta till mig. Kanske är det så att de uppmuntrande orden är mer inriktade mot att jag faktiskt har vågat börja med något (någorlunda) nytt eller att jag gör något som jag så länge har drömt om. Ibland kan jag ana att det är så. Men många gånger känns det som jag är inte riktigt förtjänar de där orden för om folk bara visste hur fruktansvärt dålig jag är så skulle folk snarare skratta än ge de där fina orden. 
 
För grejen är den att jag hoppar katastrofalt dåligt. Min fart är lika långsam som en punkterad bil. Min explosivitet är lika med en degklump som faller i golvet, mitt spetsiga knä är lika spetsigt som hörnet på en cirkel och min landning kan mer likna en kanonkula i vatten än ett längdhopp. Ja, ni fattar det är så galet mycket saker jag har att jobba på, som i dagsläget inte alls är bra. 
 
Men jag fortsätter för jag har en längtan att vilja lära mig. Ett driv framåt.
Men det som driver mig är att jag har känslan. Jag kan känna hoppet. På något sätt kan jag känna det i kroppen, löpningen, uthoppet, luftfärden, landningen och så vidare. Jag kan se mig själv hoppa långt. Det tillsammans med att jag tycker det är så galet roligt, vackert och helt fantastiskt samt att jag vill veta hur långt jag faktiskt en dag, då tekniken sitter, jag är stark, hel och snabb och psykiskt stabil. Ja, jag vill vet hur långt jag kan hoppa då. För på något sätt så känns det, innerst inne,långt in i den här kroppen med ett huvud och pannben som är allt annat än hårt just nuså finns det något som jag vet finns där. Jag skall bara hitta och sedan långsamt bygga upp det och sedan...ja, bara hoppa.
 
Att få höra från folk att de är imponerade och följer utveckling och så där. Det får mig att skämmas lite. För jag vill inte lura i folk att jag är är grym. För det är jag inte . Däremot har jag en grym längtan att vilja lära mig hoppa långt.
 
Jag vill inte att någon skall känna sig lurad. 
 
Så det jag egentligen vill säga är att jag har så mycket kvar att lära. Jag kan inte riktigt beskriva hur mycket det är. Men jag är väldigt tacksam och glad över alla fina kommentarer jag får. Det betyder mycket för mig och det får mig att kämpa ännu mer även på de tyngsta dagarna. 
 
Så tack. TACK till alla er som ständigt stöttar och peppar.
Ni är fantastiska. 
 
Avslutar det hela med en film från igår. Det är så här det ser ut just nu. 
 

Öva, öva, öva. Hopp från igår. #längdhopp #friidrott #longjump #athletics

Ett filmklipp publicerat av JHH (@_jhh_) Mar 25, 2015 kl. 4:03 PDT

 
 
LÄNK om inte det går att titta på filmen direkt i inlägget. 

Vecka 12 - känner mig motiverad att fortsätta hoppa

Jag var tvungen att kolla efter vilken vecka det är för det känns som dagarna rusar iväg och jag har ingen riktig koll på vilket datum eller vecka det är. På ett sätt är det skönt att det redan är vecka 13 imorgon för de här första månaderna på året är de tuffaste för mig men samtidigt blir jag lite "stressad" över att det redan har gått 12 veckor på det här året och vad har jag egentligen lärt mig i träningsväg? En onödig tanke för jag vet att sitter jag bara ner och tittar igenom mina anteckningar så kommer jag märka det.  Om en vecka och några dagar är det april och då är det bara en månad kvar inomhus, sedan skall vi ut och träna. Spännande. Om en vecka och några dagar är det april och det betyder att våren är ännu mer här.
 
Den här veckan har i alla fall varit roligt rent friidrottmässigt. Jag har fått ihop 3 pass i hallen. 3 pass där jag fått jobba mycket med mitt självförtroende och med rädslan att misslyckas. Samtidigt så har jag trivts så bra och jag har känt mig glad över träningen. Tänk att jag får göra det jag har drömt om så länge.
 
Och där. I några sekunder spelar det ingen roll att jag inte kan eller är mycket äldre än de andra. Jag gör det jag älskar att göra. Kan det bli bättre?
 
Sedan är den där delen av JHH som älskar att prestera på topp och vill kunna allt perfekt tillbaka. Och trycker på och pressar. Men jag försöker njuta av de där stunderna när kraven är långt borta och jag bara..tränar friidrott för det är så galet roligt.  
 
Nåja. Så här så veckans träning ut i alla fall:
Måndag : friidrott -längdhopp 
Tisdag : morgon: rörlighet och fotstyrka.
                kväll: friidrott - diskus och kort löpning 
onsdag: senior pass: indoor och trx a 30 minuter och trx 45 
Torsdag: friidrott: längdhopp. Även om inte hoppen var bra så är det nog de mest kontrollerade hoppen jag hittills gjort. Känner mig väldigt motiverad att fortsätta nu.
Fredag : TRX 
Lördag : vila 
Söndag : vila 
 
Lång jobbdag idag vilket innebär Dubbelpass imorgon. Känner mig alltid lite nervös när jag skall träna efter jobbet när jag jobbat morgon för det brukar ta sån tid för mig att fokusera om. Skall bli intressant och se hur fokuserad jag kan vara imorgon. 
 
Nu är det I alla fall sömn som gäller för nu taggar jag inför en ny vecka med nya träningar och nya pass i receptionen och så ser jag fram emot torsdag.