Vacker morgon

God morgon! 
 
Klockan var ställd på 04.45 i morse men jag vaknde av mig själv 04.44. Tycker egentligen det är det bästa för då är man i en bra fas att vakna, ja alltså när man vaknar av sig själv. Hade det inte varit för att jag skulle upp och träna hade jag visserligen valt att sova en stund till men jag kände mig ändå inte trött när jag gick upp, det kommer komma senare under dagen eftersom jag sovit sisådär 5 timmar i natt. 
 
Det är ganska grått idag, när jag satte mig i bilen på väg till gymmet lyckades inte solen ta sig igenom molnen men när jag sedan körde blev solen lite starkare och tog sig igenom. Var tvungen att stanna till på vägen och ta en bild och tog även en bild utanför gymmet. Morgonträning har flera fördelar. Bilderna ser ni nedan. Tränade 45 minuter. Lyckades då hinna med lite foamroller på de viktigaste ställena, drag och press, höftfällning och lite planka. Det viktigaste för mig i en lite lättare och kortare kombination. Passade perfekt idag. 
 
Sitter nu vid mitt skrivbord på jobbet efter att ha duschat och skall alldeles strax börja jobba, skall först hämta mig dagens första kopp te men sedan skall jag sätta igång att jobba av dagens alla punkter som står på dagens agenda och tidsplan. Hittills idag har jag hållt min tidsplan helt okej så det skall bli spännande att se hur det går med resterande planer. Anledningen till att jag är här så tidigt är att jag skall hinna med både en fika och komma ut i stugna i någorlunda tid då min bror fyller år idag. Grattis, grattis kära bror! Vi syns i kväll! 
 
Så, dags att hämta den där koppen te och sedan sätta igång att jobba! 
Jag önskar er en skön fredag så hörs vi! 
 
 
 

Simning i stället för friidrott

 
Idag stod det, som ni vet, friidrott på schemat. Jag kände redan innan passet att det inte skulle kunna bli någon ansatslöpning. För lite kraft i kroppen. Jag åkte i alla fall dit för jag vet med mig att det kan vända när man väl kom igång. Det gjorde det inte. Efter 35 minuter insåg jag att jag kommer inte vända det. Bestämde mig för att åka hemåt men på vägen ändrade jag mig lite och åkte mot sjön i stället. Jag hade tänkt att jag skulle ta ett dopp men när träningen inte gick bra kom jag på idén att jag kanske skulle orka simma lite. 
 
Så jag åkte dit och det var ganska rejält med folk men inte så många i vattnet. Doppade mig med en gång vilket typ aldrig händer men eftersom det var folk ville jag mest bara komma ner i vattnet än stå och hänga halvägs i. Jag bestämde mig för att i alla fall simma 500 m (ungefär gissade mått efter bryggan) men när jag väl hade kommit dit ville jag inte gå upp så jag fortsatte upp till 1000m, då fick jag övertala mig själv att gå upp för jag behövde komma hem. Det var så skönt i vattnet! Och det var så skönt att simma! Hade jag varit ledig i morgon hade jag kunnat stanna hur länge som helst.  När jag kom upp på land hade jag nästa lite svårt att gå, uppenbarligen var jag tröttare än jag kände av i vattnet för när jag kom upp märkte jag att kroppen hade fått jobba lite, något jag inte kände av när jag väl var i vattnet. 
 
Idén att simma var kanske egentligen inte den klokaste idén eftersom jag skall upp tidigt i morgon men det kändes så skönt att få träna kroppen trots att den känns så trött. Skall komma ihåg detta i framtiden - simning funkar även de dagar kroppen känns trött. 
 
Nu håller jag på att packa. I morgon efter jobbet åker jag mot stugan, där kommer jag sedan ha en semesterdag under lördagen för att sedan på söndagen åka mot Varberg för att hänga och jobba tilsammans med pappa. Mamma kommer också vara med och min syster och man kommer jag nog också träffa på under vecka. Det kommer bli kul men det krävs att jag nu packar, plockar i ordning allt här hemma och somnar i tid så att jag hinner med allt i morgon. 
 
Med detta sagt är det nog bäst att jag sätter i gång så att jag i alla fall får sisådr 5 timmars sömn. 

 

Att vara nöjd

Jag blir nog aldrig helt nöjd. Det är i alla fall ytterst sällan jag är helt, helt nöjd. Jag borde kanske ha fört det där telefonsamtalet lite annorlunda, jag kunde ha gåt upp lite tidigare och hunnit med en lite längre promenad, eller ja, gått upp tidigare och hunnit med en kort promenad i alla fall. Jag skulle kanske har skrivit det där mailet annorlunda eller fattat det där beslutet på ett annat sätta. Jag borde ha skrivit det där inlägget ännu lite bättre eller lag mer tid på den där bilden så den hade sett ännu bättre ut. Och det där träningspasset hade jag kunnat köra lite hårdare och visst var det så att jag inte gav upp men jag tänkte i alla fall tanken att jag inte orkade, jag hade kunnat göra det lite bättre. 
 
Jag blir aldrig helt nöjd, det är alltid något jag kunnat göra annorlunda och framför allt bättre. 
 
På ett sätt tycker jag om att jag inte är blir helt nöjd. Det är det som driver mig framåt, det är det som gör att jag envisas med att fortsätta öva på saker, det är det som får mig att utvecklas.
 
Men att hela tiden går runt och känna missnöjdhet är inte alltid bra. För om den där känslan över att aldrig vara nöjd tar över så ser man till slut bara det dåliga i allt i stället för att faktiskt se vad det är man gjorde bra. Att hitta något i det man gör och bli nöjd med det tror jag därför är viktigt. 
 
Varför skriver jag detta? Jo, för idag när jag gick runt på jobbet (nu låter det som jag bara gick runt... det gjorde jag inte jag gick för att jag skulle hämta en pärm... men i alla fall) så kände jag mig väldigt nöjd. Jag kände mig nöjd över mig själv. Hur bra jag planerat de senaste dagarna, hur strukturerad jag varit på jobbet, hur lugn jag varit fast jag egentligen tyckt vissa situationer varit lite jobbiga, hur jag kommit på en och annan bra lösning på situationer. Jag kände mig nöjd över att genomfört två träningar hittills under vecka helt efter planering trots att kroppen är trött. Att jag gått och lagt mig i tid. Och ätit mat som jag lagat själv. 
 
För någon minut kände jag mig så nöjd över mig själv. Jag kände mig nöjd med alla de ansträngningar jag gjort de senaste. Det jag presterat det senaste, är det jag orkar med just nu. Jag insåg det då. Jag kan inte göra mer än det jag gör just nu. Och då, då borde jag vara nöjd. Då borde jag få känna mig nöjd. Då borde jag ge mig själv tillåtelse att vara nöjd, bara njuta av känslan att jag gör det jag kan just nu. 
 
Åh, jag vet inte om jag får fram känslan jag kände då. Det kändes bara väldigt bra att för någon minut känna mig nöjd över det jag gjorde och den jag var. Känslan av att vara nöjd. 
  
Att jag sen inte hittar någon bild som jag är riktigt nöjd över...det är en helt annan sak. Försökte hitta en där jag ser lite nöjd/glad ut och inte hade träningskläder på mig. Tydligen är jag som mest glad/med leende när jag har tränat (?). Hittade en från några år sedan men den var för suddig. Hittade en annan men den var fel format. Det var det här ja... så det fick bli en när jag har träningskläder. För jag ler i alla fall.