Bryta mot principer

Är det där det enda du har med dig? Frågade pappa mig i söndags när jag skulle åka hem efter att ha varit hos dem under helgen. 
 
Och ja, det var det enda som jag hade med mig. Och ja, pappa blev mycket förvånad när jag berättade detta. Det är nämligen så att jag alltid har med mig hur många väskor som helst när jag kommer till mamma&pappa, även om det så bara är över en helg. Det är en väska till träningen, och så en väska med träningskläder för ett eller två pass inne och jag brukar alltid ha med mig så att jag träna eller gå på promenad utomhus om jag för lust för det. Ibland har jag även en annan väska med "vanliga"kläder och så kan jag ha en kasse med tvätt, för att det är enklare att tvätta hos dem än hos mig. 
 
Det har väl mest varit en principsak, att jag skall ha med mig alla de grejerna för att kunna träna ute eller gå promenader utan att bli besviken att jag inte kan det för att jag inte har saker till det och så där. Men den här helgen bestämde jag mig för att gå emot min egen princip. 
 
Det är nämligen så att jag märkt att en del av de principer jag har inte är vettiga längre. Okej, en del har kanske aldrig varit vettiga men i andra fall så har situationen ändrats, jag ändrats eller andra människor ändrats och då visar det sig att en princip jag gjort under lång tid helt plötsligt inte är nödvändig längre. Jag tycker det är lite jobbigt att vissa saker jag gör mer är en en princip än nödvändighet men jag har visserligen också märkt att vissa saker blivit enklare när jag brutit med en princip.
 
Så inför helgen packade jag bara en väska. För jag skulle vila från träning (tog bara en omgång träningskläder) och jag hade ju faktiskt inte kommit ut på promenad de senaste 3 gångerna jag varit hos mamma&pappa så varför skulle jag komma ut nu? Så jag lät utekläderna vara hemma. Gladoch lite stolt över att bryta mot min princip och inte behöva bära på tusen värskor (överdrift men det känns så) åkte jag till mina föräldrar. 
 
Och tror ni inte att det blir superfint väder och jag känner mig rätt pigg så hade jag orkat gå en långpromenad? Jo. Och där har jag brutit mot min princip och kan inte gå ut (jag hade bara skor med klackar med mig - inte lämpat för promenad). Tillslut fick jag letat fram ett par riktigt gamla skor i förrådet som egentligen borde ha slängts för att det nog mer skadar fötterna än hjälper dem och jag fick ta pappas halsduk och underställ och jag hittade min brors mössa i en låda så  tillslut jag kom ut någorlunda klädd. Men tänk om jag inte hade brutit mot min princip utan gjort som alltid. Då hade det inte varit några problem. 
 
Så nu vet jag inte? Vissa av mina principer verkar ju vara vettiga? Är det helt enkelt så här man får göra? Testa sig fram vilka principer som är vettiga och vilka som inte är det? Oavsett... så kommer nog väskorna med kläder förlja med till föräldrarna nästa gång. 
Tjejen som enbart hade en ynka väska med sig till föräldrarna... OCH lyckas skriva ett lååångt inlägg om det. 
1 Evelina:

skriven

Hej!

Jag har också en massa principer/regler som jag försöker bryta. Typ att jag måste träna ett visst antal gånger i veckan, att jag måste vara på ett visst sätt mm.

Skönt att höra fler som jobbar med priciper :)

Svar: På ett sätt är principer skönt att ha. ibland inser man att man behöver försöka bryta med dem 😊
JHH

Kommentera här: