JHH

Jag har lite sömnproblem sedan en vecka tillbaka. Jämfört med de med riktiga sömnproblem eller de som har småbarn och knappt får sova något så är det ingen stor grej men det är ändå jobbigt. Jag är van vid min 7-8 timmar och jag behöver det för att orka jobba och vara hemifrån så pass många timmar som det blir när jag tränar. Nu blir det mer 4-5 timmar vilket är lite för lite. 

 

Förra veckan körde jag på med träning trots tröttheten men igår kände jag av yrseln igen lite mer ordentligt på morgonen så nu kände jag att nu måste jag ge kroppen möjlighet att slappna av. Att köra fys fram till klockan nio på kvällen fungerar inte för mig då. 

 

Så igår körde jag lugn träning och idag blir det en utav veckans vilodagar.  Jag har varit hemma och fyllt i färger i mina böcker och lyssnar på pod. Jag har försökt att stänga ute sånt som kan stressa mig och jag har försökt att inte tänka. 

 

Kroppen är trött, huvudet ännu värre och jag är trött hela eftermiddagarna  men när jag sedan väl skall sova är det precis som att det säger *klick* och så är jag klarvaken. Jag försöker bena ut allt som kan stressa mig/kroppen eftersom det för det mesta är kopplat till stress men kan inte göra så mycket mer nu. 

 

Vet inte riktigt vad jag vill komma med det här inlägget. Mest kanske bara skriva lite om min frustation att inte kunna sova och den lilla oron om att åka på den där yrseln igen. 

 

Nu skall jag göra mig i ordning för att sova. Får jag 7 timmars sömn blir jag lycklig.