JHH

Friidrottsträningarna just nu är grymma! Jag älskar det! Det är helt klart favoritsysselsättningen på veckorna just nu! 

 

Hur det ser ut på friidrottsträningarna just nu: Alla springer/joggar... en liten stund efter alla andra kommer JHH flåsandes. Det måste se lustigt ut.

 

Men så tänker jag så här; det är faktiskt inte konstigt. Jag har inte kunnat köra någon form av flås-träning för det har gjort ont i smalben, knäveck, rygg eller i psyket. Men nu: Gör en glädjevolt inombords.

 

Nu kan jag jogga utan att få extremt ont i smalbenen och ryggen känns bara pyttelite då och då,  knävecken känner jag knappt av och psyket. Psyket har nog aldrig varit så här bra på friidrottsträningarna som det är nu. 

 

Så varför då stanna upp och fokusera på att jag ligger flåsandes sist i stället för att fokusera framåt och utvecklas? Nej, så jag biter i hop och fortsätter springa, fortsätter göra burpees fast jag egentligen hatar dem och pulsen är skyhög. Jag gör det jag skall och efter övningen lägger jag mig i en hög på golvet, andas tungt, någon av de andra säger ett peppade ord och jag reser mig upp efter en stund och fortsätter med nästa övning. 

 

Det låter kanske lite väl självgott just nu men ärligt talat! Jag är galet stolt efter träningarna. Och jag är galet tacksam att jag får vara med överhuvudtaget, att jag får komma som jag är och utvecklas på min nivå och att jag kan träna friidrott. 

 

Avslutar detta inlägg med två tillägg:

1. Det är grym uppladdning att först träffa fina vänner och äta mat tillsammans. Så kul att träffa er! 

 

2. De andra i friidrottsgruppen kämpar på galet bra! De är stor inspiration!