Med utveckling kommer också nya utmaningar
I tisdags var det dags för lite längdhopp igen. Den här gången valde jag att minska antalet hopp men förlänga ansatsen och helt enkelt satsa på mer fart och behärska hoppning med högre hastighet. Det gick sådär. Men ändå bra.
Egentligen är det mest positivt - att jag känner mig trygg med min väldigt, väldigt korta ansats och vill utmana och göra något nytt. Därför borde jag vara nöjd. Men så upptäcker man (jag) att det finns så mycket mer att hämta och kunna och då blir det där lilla steget framåt väääldigt litet i förhållande till vad som är kvar.
Är det något jag lärt mig det senaste så är det att när man går ett steg framåt i utveckling så kommer det också nya utmaningar. Det är som att jobba sig igenom ett rum fyllt med lera upp till knäna och du kämpar dig fram till dörren på andra sidan och tänker att när du kommit fram till det målet öppnas dörren och allt är frid och fröjd.
Men riktigt så är det inte. För när den där dörren öppnas upp så öppnas också något helt nytt, något du aldrig gjort förut. Bakom varje dörr kommer nya utmaningar.
Det är så tydligt för mig och jag har sagt det så många gånger nu men för varje träning som jag gör så blir insikten större och större att det är så mycket kvar. Och jag börjar lära mig att hantera det nu.
Jag har börjat lära mig att verkligen njuta av framstegen men också att njuta av alla nya möjligheter som öppnas för mig, alla utmaningar som ligger framför mig. Alla rum jag kämpar igenom, alla dörrar jag når fram till och öppnar. Det är spännande och ibland litet motigt.
Den här gången insåg jag att med längre ansats innebär det att jag också kommer få jobba väldigt mycket med min löpning och styrkan i den och min fart. Utvecklingen att förlänga ansatsen innebär också att jag måste jobba ännu mer med uthoppet. Och med längre ansats blir det givetvis också mer löpning och då börjar baksida lår att gnälla lite för att de är lite för korta för att trivas helt och hållet efter löpningen.
Så idag har jag lagt in ett extra pass med stretch och rörlighet. Visserligen ett kort pass men ändå ett sätt att hantera de nya utmaningarna som kommer med utvecklingen.
Och det är ju det jag gillar .
