Vecka 16 - Tålamod

Så här har veckans träning sett ut:
Måndag: Friidrott. Lätt träning. Lätt, lätt löpskolning utan power, utan explosivitet och såvidare. Sedan en cirkel med höga knän i tjockmatta, längdhopssrytm, tåhävningar, höflyft. Och så häckgång utan studs eller liknande. Snällt mot smalbenen.
Tisdag: Morgonträning: 25 min TRX.
Kväll: Friidrott. Längdhopp med kort, kort ansats där jag lagt ut idrottsmattor så att underlaget skulle vara snällt. Gick faktiskt riktigt bra. 
Onsdag: Styrketräning. 
Torsdag: Morgonträning i form av foamroller och fotstyrka.
Kvällsträning: Friidrott. Lite häck med lätt studs (gick faktiskt bra men fick se till att inte göra så många repetioner). 
Fredag: Styrketräning med Henke. 
Lördag: Vila
Söndag: Styrketräning. 
 
Jag var på sista delen på friidrottsutbildningen igår. Jag hade bestämt (med medhåll från coach) att jag skulle låta bli att deltaga på det med löpning, hopp, studs eller något som kunde vara jobbigt för smalbenen. Så jag var med och lyssnade och tog in. Det var faktiskt nyttigt och givande det med. Jag testade att i alla fall jogga med de andra vid uppvärmningen men efter tre steg insåg jag att det var lönlöst och dumt för jag hade ont. Idag känns det i underbenen men smärtar inte. 
 
Det är tålamod som gäller nu. Tålamod, tålamod och tålamod. Helst av allt hade jag velat hoppa, hoppa och hoppa istället. Och arbeta fram ett bra löpsteg. Och kämpa med de sista stegen in mot plankan. Ge gärnet helt enkelt. Men nu är det inte så. Jag får i stället bara andas och acceptera att läget är så här och tänka att varje träning jag gör är ett steg framåt och tillslut kommer jag att kunna göra det jag vill. Snart kommer mina smalben ha tränats upp så jag kan träna som jag vill. 
 
Men det är inte alltid enkelt och det händer att jag suckar. Men samtidigt så är jag så glad att jag får göra det här. Så jag försöker att se på det med positiva ögon. Lära mig av allt som sker, ta in alla alternativa övningar och sätt att träna och liksom tänka att min övningsbank bara blir större och större ju mer jag får testa på alternativ när det tänkta inte fungerar. 
 
Och de tillfällen då jag tänker att det kanske är lika bra att skippa allt det här eftersom det känns lite omöjligt, säger jag till mig själv att minnas tillbaka till alla de stunder under de senaste åren som jag gått runt och längtat efter att få göra det här. Det ger mig tålamod att fortsätta kämpa. 

 Att våren är här gör mig lycklig och det hjälper mig att hålla fokus på annat än det inte går som jag vill :)

Kommentera här: