Bekväm, feg och ofokuserad
Kommer ni ihåg för ett tag sedan att jag hade varit hos min naprapat som sa att jag var bättre tränad i höstas än vad jag är nu? Då hade jag haft en hel sommar med många veckor av fokuserad träning där jag verkligen försökt att utmana mig själv med att vara allt annat än bekväm och feg. Och med det kom även resultaten.
På fredag kör jag Kortvasan (iiiih) och efter det har jag inte längre något att fokusera och träna mot (inte för att jag har gjort det särskillt mycket men det har legat där...lite mer som en plåga än motivation visserligen...men ändå). Efter detta har jag möjligheten att fokusera på att få utmanande träning. Men redan idag tänkte jag tjuvstarta lite, testa mig fram.
Jag är en sådan person som behöver en utmanng för att gå igång. Jag behöver en morot. Sedan är jag väldigt lättflirtad och minsta lilla utmaning får mig att gå igång. Det räcker att sätta upp ett visst antal kilometer, något slags poängsystem eller ge mig ett antal minuter per vecka exempelvis så går den här tjejen i gång. Detta skall jag fundera på efter Kortvasan. Idag tänkte jag bara använda tillvägagångssättet.
Dagens mål: Så höga poäng (där 5 är max) som möjligt när det gäller bekvämligheten, fegheten och fokuseringen.
Jag är taggad. Jag har inte tränat hårt på nästan två veckor. Kroppen har varit allt annat än med. Idag skall det bli ytterst trevligt att se hur kroppen reagerar på att ta i lite, få fokusera och kämpa mot tankar som att jag inte kan eller inte orkar.
Visst låter det trevligt?
