Lever livet?
Jag har när jag hört folk säga "jag vill ut och leva livet" "jag vill bara leva livet" så har jag tidigare funderat på hur det går till? Vad behövs för att leva livet? Och vad är egentligen att leva livet? Och på något sätt så har det verkat som om det enda som gäller för att >>leva livet<< är att vara ute och resa och så vidare (i alla fall när man hör folk prata om det). Det är så jag har tänkt och jag ser ju själv hur mycket brister det finns i mitt tänkande, men jag har på något sätt aldrig längtat efter att leva livet för det är inte dessa saker som jag längtar efter att göra.
Men så tänkte jag efter, efter att ha läst igenom mina egna inlägg dels det här och sedan det här, där jag också nämner att jag funderar på om jag inte lever livet.
Att vakna upp på morgonen, gå till skolan eller ja praktik eller det jag skall göra, att vara i kyrkan, att träna och att träffa folk. Eller att fullt ut ta till vara på de möjligheterna som erbjuds. Tänk att jag får gå i skola, få lov att lära mig saker där jag gör praktik, jag får möjlighet att träna i en superbra träningshall, jag får lov att gå till kyrkan och jag underbara vänner som jag gillar att umgås med. Att skratta, flumma, hitta på roliga saker, känna frid och njuta av att göra olika saker. Är inte det att leva livet?
Så för mig är att leva livet när jag tar till vara på alla de där underbara möjligheterna som erbjuds mig här och nu.
Jag tror att jag lever livet just nu,
i alla fall så mår jag ruskigt bra.
